“Först kränkt vinner”

Jag tänker inte ens börja orera om det DN nyligen tagit upp. Jag tänker bara hänvisa alla vidare till denna oerhört skrämmande bild av lärarutbildningen i Sverige idag.

Del 1: “Räcker det att studenten säger “Jag är kränkt” för att läraren skall ställas i skamvrån? Det verkar så, åtminstone på Lärarhögskolan i Stockholm. Där finns det studenter som anser att det är kränkande att det krävs korrekt svenska av blivande svensklärare. Maciej Zaremba ser en lagstiftning som skulle skydda mot trakasserier vändas till sin motsats.“

Del 2: “Queer-teorierna kom till som ett svar på sekler av förtryck. Men på Lärarhögskolan i Stockholm används de för att förtrycka oliktänkande. “Vi har fått en jaktstämning i huset”, säger en lärare. Undervisningen blir därefter: ointressant.“

Del 3: “Visst är det jobbigt när andra inte tycker som man själv. Men är det också kränkande? Och ger det rätt till skadestånd? Maciej Zaremba försöker förstå varför vi är så lättkränkta nu för tiden. Och vad som händer när en lärarhögskola inte vågar försvara sina lärare.“

Glöm inte bort att dessutom läsa alla bloggkommentarer.

Svar: “Att en högskola upplyser en student om att han eller hon inte uppfyller kunskapskraven kan aldrig vara lika med att studenten har blivit diskriminerad. Det menar Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.“

Svar: “Det är mycket illavarslande att studenter som anser sig vara kränkta har tolkningsföreträde, menar Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund. Hon anser att lagstiftningen bör ses över.“

Bäst är bättre

Det är med risk att jag låter som en konspirationsteoretiker när jag frågar i vilket syfte man egentligen genomfört följande projekt:

“Kan man samla Sveriges bästa lärare hos en nia och lyfta klassen från betygsbotten till toppen på en termin? Experimentet har genomförts på Johannesskolan i Malmö och svaret ges i en teve-dokumentär i 13 avsnitt under våren.“

Kan Sveriges bästa lärare lyfta en klass från betygsbotten till toppen på en termin? Frågan känns nästan lite fånig. Kan Sveriges bästa kockar utforma en meny av världsklass på en dag? Kan Sveriges bästa bilmekaniker rädda en gammal Volvo PV på en månad? Kan Sveriges bästa poliser sänka kriminaliteten inom ett geografiskt område på ett år? Givetvis kan de det!

Glöm inte bort att när man är bäst på något är man verkligen bäst. Har man talang för det man gör och brinner för ett särskilt yrke är man sällan representativ för själva yrkesgruppen. Det finns människor som inte ens tycker om sitt jobb och gör så lite som möjligt, antingen för att det är bekvämt så eller för att de helt enkelt har gett upp.

Den genomsnittliga läraren är, just det, genomsnittlig och problemet idag är att den genomsnittliga läraren har problem med att utföra sitt yrkesuppdrag. Att den som råkar vara bäst lyckas bättre bevisar  verkligen ingenting. Dock tvekar jag inte en sekund på att dokumentären kommer att vara både underhållande och lärorik. Se den!

Vinden vänder i Sjöbo

Eleverna i en skola i Sjöbo har problem med sina betyg, inte ens hälften av dem verkar lyckas få godkänt i alla kärnämnen. Givetvis är det skolans fel. Lärarna har misslyckats med sina arbetsuppgifter, resurserna är knappa och eleverna är de offer som får betala priset. Det är vad jag förväntar mig att läsa därför att det är så det brukar låta. Men hör och häpna, lärarna och rektorn skyller de dåliga betygen på elevernas attityd.

Äntligen! Äntligen en skola som rakryggat kan säga som det faktiskt är och inte böjer sig för kritik som ett strå för vinden. Skolan är en enhet och i denna enhet har även eleverna ett ansvar, ansvaret att faktiskt ta tillvara på det lärarna lär ut.

Visst kan lärare misslyckas i sitt arbete men det har alltför länge varit tabu att påstå något liknande om eleverna. Jag hoppas verkligen att detta kontroversiella uttalande leder till en debatt. Då kan vi äntligen komma ifrån denna ovana att alltid skylla alla elevproblem på skolan och fokusera på de som faktiskt har det avgörande ansvaret, eleverna själva och deras föräldrar.

Alla skall bli akademiker?

Den här gången tänker jag inte kommentera utan bara rekommendera en mycket tänkvärd kolumn i Metro.

“För tänk om man hade som krav att alla barn skulle springa lika fort, vad skulle då hända med idrotten? Tanken är absurd.”

Obligatorisk historia

Läste nu imorse en artikel ur DN som mycket enkelt kommenterar regeringens vilja att införa en obligatorisk a-kurs i historia i landets alla gymnasieskolor.

Även om DN inte verkar inse magnituden av denna nyhet är det många bloggare som har gjort det och sammanfattningen är klar, kunskap om vår tids historia är fullkomligt avgörande för att kunna förstå vad som händer omkring oss idag. Många andra ämnen, som till exempel internationella relationer, är helt beroende av att man förstår historien bakom för att det som händer idag skall ha någon betydelse alls.

Dessutom är historia ett utav de mest allmänbildande ämnen som finns i skolan och även om inte alla vill erkänna det kan många framtida misstag undvikas om man känner till historien och tar dess budskap till sig. Ofta önskar jag personligen att jag varit mer uppmärksam under historielektionerna, det hade hjälpt mig tolka många situationer i livet som nu istället tagit flera år att förstå på egen hand. Och då är dt oftast för sent att göra något åt saken.

Kunskap framför tid

Genom FredrikBloggen kom jag i kontakt med ett inlägg i DN debatt som verkligen ställer dagens skolform mot väggen, “Att uppfylla kunskapsmålen ska vara det obligatoriska i skolan - inte antalet skolår”. Förslaget från socialdemokraternas skolpolitiska råd är inte bara kontroversiellt utan något av det bästa jag hört sedan jag påbörjade min lärarutbildning. Jag vet inte om jag skrivit om det tidigare men en skola där eleverna får ta den tid de behöver för att lära sig har funnits i mina tankar länge och förslaget är så spännande att jag knappt kan sitta still.

En mycket positiv sak med den föreslagna skolformen är vilken fördel den skulle ge integrationen av flyktingar och invandrare. Istället för att utländska barn och ungdomar placeras med jämnåriga kamrater, där de blir tvungna att jobba ikapp, kan de hoppa in på den nivå som ger dem mest kunskapsmässigt.

Samtidigt som det hela känns spännande finns det dock många problem som måste utredas och undvikas. Hur skall man avgöra när det är dags för en elev att flyttas upp en nivå, hur skall undervisningen se ut rent praktiskt och hur säkerställer man att ingen stannar i “den nya grundskolan” i 30 år? Det lär bli något för framtidens politiker, pedagoger och forskare att sätta tänderna i, och jag ser fram emot det.

Svensklärarnas problem

Jag har tidigare varit inne och petat på svenskämnet och kan idag med glädje, och en viss oro, berätta att fler har börjat kika på problemen. En avhandling skriven vid Malmö högskola visar på att “Svensklärarna faller in i en traditionell undervisning – läsa, skriva, lyssna – trots att kravet på undervisningen är större än så.”

Läs mer i Lärarnas tidning eller på forskning.se.

Internationella relationer i skolan?

Någon har hittat till min blogg i förhoppningen om att finna svaret på frågan “varför ska elever läsa internationella relationer?” och jag vill bara kortfattat svara “därför att världen inte ser ut som den en gång gjorde och framtiden kräver att mänskligheten är införstådd i ett flertal globala frågor.”

I ärlighetens namn funderar jag rent av på att bygga hela min examensuppsats kring just denna fråga och om det blir så kommer jag mycket gärna i detalj dela med mig av vad jag kommer fram till. Tillsvidare får alla hålla till godo med den korta förklaringen.

Religiösa inslag i undervisningen

Ännu en gång hittar jag en artikel i DN som jag finner intressant och vill skriva om men döm om min förvåning när jag upptäcker att nära 50 aktiva bloggare redan varit där och sagt sitt. När den första chocken lagt sig börjar jag genast skumma igenom vad alla dessa tyckare har haft att säga och en sak är klar, det finns väldigt många åsikter om skola och religion. Egentligen inte så otroligt överraskande då dessa två företeelser är något de allra flesta kommer i kontakt med på en daglig basis, dock tycker jag det är sorgligt vilken låg toleransnivå det finns hos många.

Istället för att själv bladdra på om vad jag tycker har jag denna gång valt ut 5 bloggar som intresserade mig särskilt och drev frågan på ett sätt jag hade gjort. Dubbelarbete är onödigt, särskilt när andra redan gjort bättre vad man själv planerat att göra.

Religion i undervisningen är bara bra

Stoppade kyrkobesök = dödshot!

Tron på friskolor

Den ena fundamentalismen, eller den andra fundamentalismen

Hetsen mot konfessionella friskolor

För att göra en lång historia kort, jag är för valfrihet och anser att det är skolans uppgift i samhället att informera, inte att hjärntvätta. För att valfrihet skall kunna fungera måste det erbjudas fler än ett alternativ att välja från och därför är ett totalförbud av religiösa inslag i skolan en dålig idé. Istället skulle jag vilja se högre krav på kritiskt tänkande och en bred kunskapsbas utifrån vilken eleverna själva skulle kunna göra ett ställningstagande. Med detta sagt anser jag dock också att skolan bör poängtera vad som idag anses vara de allmänt gällande teorierna, det är viktig information som inte får glömmas bort i jakten på valfrihet.

Läs mer här.

En lärares åsikter

Såg idag att någon sökt på “ska en lärare lära ut sina åsikter” i någon sökmotor och hittat hit till “Lärare av imorgon”. Inte så konstigt eftersom denna blogg hamnar på tredjeplats i Google men det är trist för personen som söker eftersom jag inte skrivit något om ämnet i fråga. Men det skall det bli ändring på.

Det spontana svaret på ifall lärare skall lära ut sina åsikter är givetvis nej, en lärare skall stå för objektiv fakta och i vissa fall uppmuntra till ifrågasättning av denna fakta. Men är det verkligen en såpass enkel fråga att det duger med ett spontant svar? Inte en chans.

Självklart skall en lärare inte propagera för att dennes åsikter är de enda rätta men man kan inte för den sakens skull neka en människa rättigheten att ha åsikter. Att en lärare har egna tankar och idéer är trots allt det som lägger grunden för elevernas egna åsikter, och sist jag läste igenom den nationella läroplanen var  saker som självständighet och eget tänkande högt eftertraktat.

Min personliga åsikt gällande hur man skall få elever att tänka själva är att ifrågasätta allt, något jag gett prov på tidigare här i bloggen. Alla skolämnen, inte bara litteraturkunskap, är färgade av åsikter som på politisk nivå någon gång beslutats vara viktiga, ytterst lite är benhård fakta. Detta är något som alla borde känna till och som elever måste få lära sig tidigt. Ifrågasätt inte bara vad som lärs ut utan även varför det anses vara viktigt att det lärs ut, och hoppas sedan att läraren är beredd att svara.

- - -

Läs mer här och här.